Ett rekordbra bilår med många möjligheter!

Motorbranschen står inför en rad utmaningar, framför allt från ett politiskt, säger Motorbranschens Riksförbund när man summerar 2016.

Svensk bilhandel gjorde ett rekordår under 2016

Bilparken ökade med 100 000 fordon och det såldes 372 000 personbilar, 52 000 transportbilar, 5 900 tunga fordon och 400 000 genom svensk bilhandel. Även verkstadssidan hade ett bra år med över 100 000 fler fordon att serva parallellt med ökad komplexitet vid skadereparationer.

En rad utmaningar för branschen enligt MRF

Bilbranschen påverkas av vilka förutsättningar den ges, menar Tommy Letzén, vd för MRF. Utöver en stark konjunktur är de politiska beslut, regler och lagar som styr bilismen och vägtransporternas villkor i samhället. Osäkerheten runt framtidens spelregler är stor vad gäller bil- och drivmedelsskatter, nya utsläpps- och förbrukningsnormer, bonus-malus-system, miljöbils- och skrotningspremier, regler för förmånsbilar, 74 ton för lastbil, efterlevnad av cabotageregler. – Begränsar, höjer eller förändrar man dem, slår det direkt mot mobiliteten och bilägarna och indirekt mot både bilhandlare och verkstäder, säger Tommy Letzén. Det finns ett starkt samband i paradoxen hög mobilitet och ökad tillväxt fortsätter Tommy. En annan utmaning för motorbranschen är nyrekrytering av i första hand mekaniker/tekniker. Enligt en branschrapport är behovet drygt 5 500 nya medarbetare under de närmaste åren. – Branschen har intensifierat samarbetet med gymnasieskolans fordonsprogram. Samtidigt söker vi i samarbete med myndigheter efter personer med fordonsteknisk bakgrund bland nyanlända som vi kan erbjuda jobb och därmed en snabbare integration i samhället, berättar Tommy Letzén. – Branschen fortsätter vara en viktig och stor lokal arbetsgivare samtidigt som vi underlättar mobilitet och därmed tillväxt för Sverige, tillägger Tommy Letzén, vd för MRF.

Så här sammanfattar MRF det gångna året

Marknad

För andra året i rad har det gått bra för både nytt och begagnat med en lönsamhet på nödvändigt stigande nivåer. Privatleasingen har tagit > 30 % av privatmarknaden för nya personbilar vilket gör att restvärdesrisker hos bilhandeln kommer vara framtida fokusområden. Plastreparationer är ett allt större arbetsområde i jakten på lägre fordonsvikt. Viktigt för ägarens totalkostnad (TCO). Längre garantiåtaganden gör att garantiersättningarna från generalagenter/verkstadskedjor blir allt viktigare för verkstäderna.

Struktur

Konsolidering av verksamheter inom bilhandel och verkstad. Synergier och generationsskiften och dessutom nya aktörer via riskkapitalbolag och internationella koncerner. Vissa generalagenter skärper kraven på sitt auktoriserade återförsäljarnät i syfte att möta ny teknik men också för att säkra fabriksintressen och egen försäljning. Försäkringsbolagens styrning av verkstäder och konsumenter blir allt kraftigare.

Kompetens

Initiativ för att höja branschens anseende med kvalitetsprojekten "Godkänd bilverkstad" respektive "Riktlinjer för Skadeverkstad" rullar vidare. Fortsatta stora investeringsbehov inom kompetens, teknik och utrustning för att möta ny teknik. Rekrytering till branschen är en fokusfråga med bland annat satsningar på motorbranschcollege och tillvaratagande av kompetens bland nyanlända. Satsning på ett helt nytt läromedel via läsplatta ”Tech Academy” som är framtaget för Sverige på initiativ från MRF och MAF.

Politik

Tillgången till information från bilen, telematik och dess nyttjande är en ödesfråga som har stort fokus i hela EU. Ett osäkert parlamentariskt läge i Sverige skapar stor osäkerhet kring lagar och regler. Branschen behöver långsiktiga regler och inte ”snuttifiering”. En bil- och mobilitetsfientlig regering där S tvingas till ogenomtänkta eftergifter för att bibehålla regeringssamarbetet med Mp. Branschen har dom tekniska lösningarna för att möta framtidens miljö/klimatkrav. Bilismen är redan idag kraftigt överbeskattad vilket regeringen visat i sina egna utredningar. Enligt MRF har regeringen inte klart för sig hur man ska kompensera det stora skattebortfall som blir vid övergången till ny teknik vilket är ett hinder för miljö- och säkerhetsutvecklingen.