Rapport från M Sverige pekar ut sämsta vägarna
Riksförbundet M Sveriges vägkvalitetsundersökning 2025 visar att det finns brister i det statliga vägnätet. Sveriges sämsta riksväg ligger i Västerbotten och den sämsta länsvägen ligger i Jämtlands län. Samtidigt konstaterar M Sverige att det nu finns 25 miljarder kronor avsatta som under tolv års tid ska göra att vägarna är i det skick som trafikanterna kan förvänta sig.
I den nationella statistiken framträder ett mönster som visar att Europavägarna totalt sett är i bäst skick. Foto: Bilweb News.
Vägkvalitetsundersökningen har kunnat genomföras i samarbete med Honda och Michelin när Riksförbundet M Sveriges vägombud i somras körde nästan hela Sveriges statliga vägnät som en del i vägombudssäsongen.
– Våra klubbaktiva har kört 10 000 mil och mätt vägskadorna med kameror kopplade till AI-analys. Resultaten visar att det finns mycket att göra för att förbättra skicket på vägarna. Anledningen till att vi gör detta är att trafikanterna, de som använder vägnätet varje dag, måste kunna känna att vägarna är säkra och pålitliga, säger Heléne Lilja, vd på Riksförbundet M Sverige.
Samlat data sedan 2015
Riksförbundet M Sverige har återkommande granskat skicket på de svenska vägarna, i denna form sedan 2015. Datainhämtningen har gjorts med kameror, materialet har sedan granskats med AI-teknik från Roadscan. Det är första gången sådan teknik används.
Undersökningen visar både strukturella skillnader mellan länen i Sverige och vilka enskilda vägpartier som är i sämst skick.
Måste prata om att det är stora skillnader i landet
– Vi kan redan nu avslöja att Sveriges sämsta riksväg ligger i Västerbotten och att den sämsta länsvägen ligger i Jämtlands län. Men varje län har fått en egen genomgång och man kan enkelt se vilka vägar inom länen som är i störst behov av åtgärder. Målet med denna rapport är att lyfta vägunderhållet på agendan. Vi måste prata om varför det fortfarande är stora skillnader i landet, trots att bilismen är så tungt beskattad. Svenska trafikanter ska kunna förvänta sig mer av vägnätet än detta, säger Heléne Lilja.
Rapporten avslöjar skillnader mellan norr och söder, men även mellan län som till synes har likartade förutsättningar.
– Att län med liknande förutsättningar ändå får olika utfall tyder på att beslutsfattarnas prioriteringar är det som avgör utfallet. Det visar att det viktigaste för bra vägar är att ha engagerade politiker och medborgare som har höga förväntningar på att vägarna hålls i skick, säger Heléne Lilja.
Finns pengar avsatta
Under Trafikverkets kommande planeringsperiod finns till slut pengar avsatta för att återhämta det eftersatta underhållet på vägnätet. Det rör sig om 25 miljarder kronor som under tolv års tid ska göra att vägarna är i det skick som trafikanterna kan förvänta sig.
– När vi arbetat med denna fråga så länge känns det bra att äntligen se en rejäl satsning. Vi kommer att hålla koll på arbetet och vi utgår från att Trafikverket arbetar för att få bort regionala skillnader och blinda fläckar utanför storstäderna, säger Heléne Lilja.
Kartbilden över sträckorna (kartan går att zooma och i öppnas i nytt fönster)
Vägkvalitetsrapport 2026 – En granskning av Sveriges vägnät (ladda ner pdf, öppnas i nytt fönster)